Ett stressformulär används där elever från årskurs 6-9 svarar anonymt och får svara på frågor om hur stress påverkar ens vardag. För att följa upp formulärsvaren såg vi även till att ställa 2 följdfrågor per klass för att ta reda på mer utifrån elevernas perspektiv. Formuläret fylldes i  under vårterminen 2018.

I skattningarna så ser vi att elever från årskurs 8 och årskurs 9 uppger att de känner sig mer stressade jämfört med de tidigare årskurserna. Vidare så kan man se att flickor skattar högre än pojkar på frågor som rör press. Båda dessa iakttagelser är i linje med folkhälsomyndighetens resultat om att upplevd stress ökar i samband med senare delen av högstadiet.

När stressformuläret delades ut fick elever svara på ett antal följdfrågor om situationer som de upplevde som stressiga. Vi har sammanställt dessa och formulerat konkreta tips som man kan prova att använda för att hantera situationerna.

De konkreta tipsen finns tillgängliga på hemsidan. Råden kan användas av elever som önskar råd och stöd för ens mående i skolvardagen. Stödmaterialet kan också användas av lärare, föräldrar och andra viktiga vuxna som vill stötta en elev som råkat på skolhinder.

Ett formulär användes där alla elever från årskurs 6-9 fick svara på  frågor om vilka eleverna söker hjälp hos om de är 1) stressade 2) mår dåligt 3) blir utsatta i skolan. Formuläret fylldes i under vårterminen 2018.

Upp till 70 % av eleverna uppger att det är sannolikt eller mycket sannolikt att de vänder sig till partner, vän, förälder eller annan familjemedlem för att få hjälp med samtliga 3 problemområden.  Att fler elever skattar att de vänder sig till familj och vänner är i enlighet med litteraturen om tonåringars hjälpsökande. Det betyder att en möjlig insats för elevernas psykisk hälsa är att utbilda tonåringars närmsta krets i hur bemöta frågor, funderingar och hinder kopplat till psykisk hälsa.

För att öka chanserna till att elever söker hjälp är det viktigt att de får information om vem man kan vända sig till, vad man kan få för slags hjälp och hur man kan ta kontakt.

Som en del av detta kommer vi uppdatera presentationsrundan där elevhälsoteamet går ut till samtliga klasser i början av terminerna och informerar om vad och hur man kan få hjälp.

En ytterligare insats är att uppdatera skolrutinen där lärare och annan skolpersonal får information om hur de i sitt lärandeuppdrag kan möta upp elevers mående, när det är dags att hänvisa vidare och hur göra vid akuta situationer.

Vi har i detta projekt behövt göra en omfattande sökning av relevant kunskap om psykisk hälsa i förhållande till skolans styrdokument. Följande fyra steg har genomförts:

a) Ta reda på ramar och riktlinjer insatsen har att förhålla sig till utifrån exempelvis ”Vägledning för elevhälsa” samt Skolinspektionens rapport om skolans arbete med psykisk hälsa

b) Hitta en tydlig definition av begreppet Psykisk hälsa som vi kan utgå ifrån i Tillsammans

c) Undersöka vad det finns för relevanta skolstudier avseende barn och ungdomars psykiska hälsa

d) Läsa på om vilka evidensbaserade insatser som finns i skolans förebyggande arbete mot psykisk ohälsa.

I Tillsammans har vi valt att utgå ifrån Världshälsoorganisationens (WHO) definition av psykisk hälsa. Eftersom vi arbetar med detta inom skolan har vi också behövt klargöra hur lärande och psykisk hälsa hänger ihop. För att elever samt viktiga vuxna i Karlsborg ska ha en gemensam referensram för Tillsammans är ett av huvudmålen att informera allmänheten om vad psykisk hälsa i skolan innebär.

Vi har även valt ut den evidensbaserade insatsen Youth Aware of Mental Health (YAM) som är ett utbildningsprogram där skolelever får i sina klasser lära sig mer om psykisk hälsa och ohälsa. YAM har ett gott forskningsstöd och visat sig vara effektiv i en vetenskaplig studie med cirka 10 000 elever i tio EU-länder. Skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och Närhälsans distriktssköterska har gått YAM – utbildning som avdelningen för Social hållbarhet inom Västra Götalandsregionen erbjudit

3 informationsklipp har gjorts för att tydliggöra:1) Vad är psykisk hälsa? 2) Hur hänger lärande och psykisk hälsa ihop? samt 3) Vad har vi i Tillsammans valt att fokusera på? Dessa finns tillgängliga på hemsidan som elever, vårdnadshavare, skolpersonal och andra lokala aktörer som arbetar med barn och unga kan ta del av.

Den  evidensbaserade insatsen Youth Aware of Mental Health (YAM) kommer att genomföras för alla årskurs 8:or och under första året av ”Tillsammans” kommer även årskurs 9 ta del av detta. Varje klass träffar utbildade instruktörer under fem lektionstimmar uppdelat på 3 tillfällen under 3 veckor för att lära sig mer om psykisk hälsa och ohälsa.